all denna hets
man måste inte alltid 
ha
någon
vem fan har bestämt att det ska vara
just så
va,
det är väl ändå
befängt
jag trivs bra med migsjälv, tack
man måste inte alltid
va
någon
för att livet ska kännas meningsfullt
livet är så mycket mer
än ångestfyllda söndagskvällar
än maniska begär efter den sanna lyckan
för den som söker
skall icke finna
livet står ju för dina fötter, din blinde fan.
du missar det fina i ögonblicket
du missar det vackra i tiondelsstunden
något vi senare kommer ångra när
vi såsmåningom
(om sådär hundra år)
slås av en hejdundrande fyrtioårskris
och skriver "Carpe Diem" över sängen
som någon slags krisartad
kompensation.
livet är för kort för att spillas på
ångest
det finns så mycket annat
om vi bara vågar titta
om vi bara vågar sluta titta framåt,bakåt, åt sidan
om vi bara vågar se just precis nu.
i den det allra svartaste mörker
jag vet
att
du vet
att
det finns ett osynligt
vi.
solskenskysst
vårvarma solstrålar värmde idag mitt sinne
och lyckoruset jag upplever vid första vårsolen
lyckas varje år falla i glömska
jag blir därför lika överlycklig varje
jäkla vår
när
snödropparna tränger upp ur den
vintertinade jorden
när
fågelsång väcker mig ur drömmen en tisdagsmorgon
när
livslusten åter väcks ur sin vinterdvala
välkommen tillbaka älskade vår
det kommer bli ett kärt återseende.
till min vargflock
lyckan i att få ha så
fantastiskt vackra vänner
vänner som får tillvaron att
vara aningen mer färgglad
vänner som sprider en rofylld trygghet, en känsla av gemenskap. en tillhörighet
vänner som alltid har ens rygg
oavsett.
vi är ett team
tillsammans är vi obrytbara
& det är ta mig fan
det vackraste jag vet.
amen sister
i want more
saker jag inte förstår mig på hur mycket jag än grubblar på dem:
• rymden
• varför folk lägger ner energi på att anpassa sig efter andra.
• tjejer som inte vågar säga ifrån
• människor med dåligt självförtroende & självkänsla
• varför jag inte tycker om mango fastän det ser gott ut
• människor som tar skit i förhållanden
• människor som har osunda förhållanden
• killar som har kalsonger under badbyxor
• människor som köper fula skor
• varför jag får ont i vänster tumme när jag är ledsen & heartbroken
Haha
regnbågsvacker
tiden läker alla sår
säger klyschan
och det är ta mig fan sanning
för äntligen
efter månader av olidlig
outhållbar ensamhet
älskar jag tiden med migsjälv.
äntligen kan jag helhjärtat älska
att få sova naken i enbart min egen
närvaro.
jag måste ingenting
jag måste bara leva
precis så som jag vill
precis exakt så jag känner i sekunden
för jag är friare än vårluften jag andas.
att bli bruten i bitar är något
vedervärdigt
något förskräckligt
som förvandlar människor till illvettiga monster
för en tid
ibland för alltid
om man inte låter sig bli hel
igen.
om man inte låter sig fulgråta och
gå till Ica i mjukisdress bara för att
man inte länge bryr sig ett jävla piss
om vad folk faktiskt tycker
i annat fall kommer vi förbli det fula monsterjaget
det vi hatar att vi blivit
men inte kan hindra oss från att vara
och som förpestar allt vi någonsin kommer att vidröra
jag vägrar låta det vara jag
jag vägrar låta mig förfalla
livet är ta mig fan
ändå för vacker för att försummas
inre köldskador
i allt jävla
kaos
undrar jag om det egentligen
finns någon
jävla lycka.
finns någon
jävla mening.
för allt verkar gå åt helvete
ändå
gå åt helvete
för att sedan gå lite mer åt helvete
så varför
varför i helvete skulle jag ge
mig till någon
som inte ens förtjänar
min skugga?
jag orkar inte med vardagsproblematiken
jag vill bara få vara
rätt, fel eller helt jävla
upp&ner.
jag orkar inte med kärlek
som inte finns
kärleken som fanns
men en dag försvann.
snälla,
låt mig bara bli till is.
låt mig bara få vara kall
tills den dag lyckan återvänder.
Valentin
mardrömslikt
när mörkret faller
står du åter mitt framför
mig
iklädd enbart ditt vackraste
leende
leendet som får mig att inte
veta vart jag ska
ta vägen
då jag rodnar något
oerhört här
i natten.
dina nattsvarta ögon klär
långsamt av mig tills
jag står mitt framför dig i min
nakenhet.
nakenheten du är så familjär med att
det för oss inte längre är
just något
underligt alls.
och du ser på mig
rakt in i det som är
jag
rakt in i det som jag
vill ska vara jag.
och jag låter dig se
.
allt det fula som även är
jag
allt det bristfälliga, vansinniga som
även det också faktiskt är
jag.
och du ler mot mig
ditt bubblande, pommac-leende
och jag fylls till bredden
med sensommarvärme
& tvåsamhetslycka.
.
att leva i drömmen
leva i natten
i surrealismen
där
lyckan som i en annan
tid var
jag
numera enbart
existerar.
det här pusslet saknar lösning
om du varit min
nu
hade jag gett dig
världen.
om du nu varit min
om så än bara på låtsas
hade jag
aldrig släppt taget.
ja,
för vad gör man
när man
liksom
på en höft
tappat bort en pusselbit i
själspusslet.
den bit som
liksom
håller allt samman.
är det bara att
köpa en ny
bit då
på Ikea, billigt för en tjuga?
som egentligen inte passar
varken i form eller
färg.
men täcker
hålet i
själspusslet
för en stund.
lagar lite
för att sedan regna
bort som alla andra
felaktiga, malplacerade
pusselbitar som egentligen bara
vill hitta sitt
pussel.
pusslet de fulländar.
pusslet var själshålighet de fyller.
pusslet som inte är jag.
vem tackar nej till kalas
om du ska få
mig
krävs det aningen
mer
än
3 sekunder.
det krävs aningen
mer
än
tålamodet
av ett litet
barn.
för jag önskar mig
fyrverkerier
& solmogna jordgubbsläppar
i födelsedagspresent.
jag önskar mig
hängivenhet
& lite jävla passion.
är det så mycket begärt?
egentligen.
egentligen vill jag ju bara
ha dig,
du som är som flädersaft
en perfekt sötma
som jag älskar
så
mycket.
men nu när du är
slut
får jag väl nöja mig med
någon annan
halvlustig Lidl-variant
som inte alls
är ens i
närheten så
god.
så god som bara du är.
perspektiv
jag vill
bara
ha dig.
nära
mig.
så nära det egentligen bara
går
att ha dig.
din hud
mot
min hud.
när du ler
ler jag
för när du ser på mig
bubblar jag
inuti.
när du ser på mig
skulle jag kunna ge upp
allt
bara för att
få vara
med
dig.
om det än så bara
vore
för 5 minuter
hade det varit värt det
vartenda tiondelssekund.
men du ser inte
på mig
längre
du ser bara
ner i asfalten
där vårt glitter ligger.
glittret som en gång
höll oss
samman
& som du nu
inte
ser
trots att du
dagligen
trampar samma
asfalt.
som jag.
i livets blomsterhandel
om du såg mig
för det som är
jag
istället
för det som inte är
jag
hade det nog ändå aldrig blivit
vi.
för jag är inte som
du.
vi kommer aldrig att bli
samma.
en ros kan aldrig bli en
tulpan
hur mycket man än
konstbevattnar.
för tulpaner än ju trots allt
jävligt tråkiga
jävligt principfasta
& inte alls som rosor
är
som kräver
omsorg
omtanke
& kärlek
med en rejäl näve humor
& spontanitet.
så, hörredu tulpanen
ärligt talat
vi kommer aldrig matcha
du
& jag.
bara i min fantasi
lugnet efter stormen
eller
kanske
lugnet innan stormen
vem vet
vad som egentligen
väntar
på vidöppet hav.
för på havet är man inte längre
bunden
till något.
på havet har man inte länge
en trygg
hamn.
att segla tillbaka
till
när krogarna stänger
& ensamheten
dränker ditt
nyoljade däck.
jag styr vartän
vinden
för mig.
det finns nog
en plan
för mig också
någonstans.
en mening
i all
denna
meningslöshet
men det
är ju ändå
rätt skönt
att sakna syfte.
ingenting
blir ju riktigt på
allvar
då.
jag är lika oseriös som
du.
bara en våg i havet.
en blek skepnad
av något
som en gång
faktiskt var
någonting
vackert.
kunskapens frukt, åt alla.
trångsynthet vart jag än
vänder
blicken.
hur många år ska det egentligen
behöva gå innan
vi faktiskt
når
allmänbildning?
är så trött
på människors
ovetskap
och de människor som
uttalar sig med
bristande argument
redan från start
då de har på sig
solglasögon
som skymmer
verkligheten.
hur kan du inte se?
säger man till de
blinda
blinda av samtiden
ser du inte att
något är
fel?
titta på
förödelsen som råder
hålen & bristerna
i vårt glorifierade samhälle
där ingen egentligen bryr sig
för att bry sig är fan inget kul
att bry sig om sin framtid
om sin samtid
det är bara dårar som gör.
måste hinna leva lite ostört, först.
men du är ju ändå bara en
vit, kränkt man
vad vet du om motgång
förens det är du som
är drabbad.
för det är ju inte så himla
lätt nuförtiden
att hitta någons emoji
som avbildar
just
emptati.
oh huh honey
denna sommaren kommer
med ens bli så
mycket bättre.
lika svart & svår som nattenkattenhatten.
hur fan gör man egentligen
när man
blir kär
pånytt?
hur känns det?
hur länge måste man stå i kö?
för jag verkar inte kunna
eller lyckas
falla handlöst pladask
för någon.
och även om jag gjorde det
vem hade varit villig att
ge sina nätter åt mig
ge sitt hjärta åt oss
vara stora skeden två dagar i sträck
bara för att jag tycker det
är så himla
fint?
jag älskar att leva
men saknar det vackra
i tvåsamheten
det vackra i att
bara ha ögon
för varandra
glittrande
diamantögon
som ler varje gång våra blickar
möts.
jag är kär
i kärleken
och vem kan bli
kär i mig?
kan någon älska hela mig
även där jag briser
där jag felar?
jag är en turist i kärlekens djungel
borttappad & vilseledd
men säg mig
kan man verkligen älska
lika flammande en gång till?
utan kläder
gömmer varje liten
del
av mig
djupt där inombords
för vågar
inte
länge ge migsjälv
till någon
du kan få mig halvt
går det bra?
för det som
finns där inne
får
ingen.
öppenhjärtighet
är blåögdt och naivt
har livet hårda skola
visat mig.
när du ger dig helhjärtat
står du där naken
blottad
likt ett offer
redo att skändas.
därför tar jag aldrig riktig
av mig alla kläder
när jag står framför
dig
till synes
helt naken
då jag bär
en mantel
för ögat osynlig.
du har gjort mig
hel
men nu handikappad
inför
nakenheten
livrädd
för att bli lämnad
i snön i bara trosor
blottad för
världen
utan ångerrätt.
tid
är det vackraste
man kan ge någon
och du kunde inte
ens
vänta två minuter.
