jag har inget liv
.
vita väggar
och knuten i magen
salta tårar som sakta ringlar sig nerför rödblossiga kinder
hur kunde du tro något annat?
varför är du så
himla
himla
naiv?
smärtan i bröstet
när orden åter igen återfinns i mitt minne
jag kunde inte för ens i min fantasi tro
att någon kunde göra så
att någon ens för en sekund kunde överväga att
såra någons inre så djupt
.
jag litade på dig
.
my mistake
my mistake
inser jag
ett brustet förtoende senare
.
vet inte ens om ett
förlåt
är förmycket att
be om.
Kommentarer
Trackback
